Bedrägeri – skydda dig

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken att utsättas för bedrägerier. Exempelvis ska du inte lämna ut dina inloggningsuppgifter eller lösenord, särskilt inte via internet eller telefon.

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken att utsättas för bedrägerier. Exempelvis ska du inte lämna ut dina inloggningsuppgifter eller lösenord, särskilt inte via internet eller telefon.

Sikkerhet

Skydda dig mot bedrägerier

  • Var försiktig när du blir uppringd av telefonförsäljare du inte känner till. Ett enkelt tips är att avsluta samtalet för att undvika att få en oönskad faktura.
  • Gör en polisanmälan när du har fått en faktura på något du inte godkänt eller när du anser att du har blivit vilseledd.
  • Bestrid fakturor som du inte har godkänt eller när du har blivit vilseledd, för att undvika inkasso, betalningsanmärkningar och efterföljande åtgärder.

Minska risken för fakturabedrägeri

Ett fakturabedrägeri kan börja med att du blir uppringd av en telefonförsäljare. Ge inte en eventuell bedragare chansen att hävda att du har ingått i ett avtal (gjort en affär). En enkel åtgärd att raskt avsluta alla samtal med telefonförsäljare du inte känner till. 

Väljer du att fortsätta samtalet kan du vara uppmärksam på flera saker. Telefonförsäljaren kan inleda med att be dig bekräfta ditt och företagets namn. Ett jakande svar från dig kan enkelt klippas in i en inspelning som svar på en annan fråga. Har du möjlighet kan du själv spela in samtalet på din telefon när en okänd telefonförsäljare kontaktar dig.

Ett knep som en telefonförsäljare kan använda är att hänvisa till en pågående tjänst som exempelvis en annonsering. Försäljaren vill bara att du bekräftar att avtalet ska förlängas. Du kan lätt få en uppfattning om att samtalet kommer från företaget som du redan köper en tjänst ifrån. Be därför om försäljarens fullständiga namn, företaget han eller hon representerar samt telefon- och organisationsnummer och be att få återkomma.

Det är bättre att du själv kontaktar försäljaren när du kontrollerat företaget, till exempel genom Svensk Handels varningslista.

Polisanmäl bluffakturor

Gör en polisanmälan om du får en faktura som du uppfattar som vilseledande eller blir utsatt för påtryckningar att betala fakturan. Du kan polisanmäla fakturabedrägeri via telefon 114 14 eller genom att besöka en polisstation. 

Du ska inte betala om du fått en faktura trots att du inte har beställt något eller som du tycker innehåller något annat allvarligt fel. Att tänka på vid polisanmälan

Berätta utförligt om hur brottet har gått till, till exempel hur du har blivit kontaktad. Lämna information om det material du har som exempelvis:

  • Fakturor och påminnelser
  • E-postkonversation och annan dokumentation.

Falska sedlar – skydda dig

Det förekommer att svenska sedlar förfalskas, även om det är mycket ovanligt. De svenska sedlarna har avancerade säkerhetsdetaljer så att det ska vara svårt att förfalska dem och lätt att kontrollera om de är äkta.

Trots att det är ovanligt förekommer det ibland att falska sedlar är i omlopp. För att undvika att råka ut för bedrägeri genom falska sedlar är det bra att veta hur du kan kontrollera att sedlar är äkta.

Se skillnad på äkta och falska sedlar

Så här kan du se om en sedel är äkta:

  • Högre valörer har ett säkerhetsband med tre fönster. Om du vickar på sedeln kan du i fönstren se bilder som rör sig och växlar motiv mellan ”KR” och en kungakrona.
  • Varje sedel har en färgskiftande bild med anknytning till personen på sedeln. På 500-kronorssedeln sitter den till höger om Birgit Nilsson. Vickar du på sedeln kan du där se sedelns valörsiffra som också skiftar färg. 

På Riksbankens webbsida kan du läsa om hur du kan kontrollera sedlar.

Id-kapning – skydda dig

Med id-kapning menas att någon köper varor eller tar krediter i ditt namn. Ha kontroll på dina id-handlingar och var försiktig med dina inloggningsuppgifter. Var vaksam om någon tar en kreditupplysning på dig och polisanmäl så snart som möjligt.

Id-kapning handlar om att någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. Bedragaren går sedan till ett utlämningsställe, visar upp en id-handling – som kan vara falsk – och hämtar ut varan.

Id-kapning kan också handla om att dina personuppgifter används för att få ut bank- eller kreditkort, lån, speltjänster eller för att köpa varor på kredit i butiker.

Det kan även handla om att någon utger sig för att vara du på nätet, exempelvis genom att komma åt dina konton på sociala medier. Väl inne på ditt konto kan bedragaren kontakta alla dina vänner och be om snabba överföringar av pengar.

Så skyddar du dig

  • Skicka inte person- eller inloggningsuppgifter via e-post utan att först ha kontrollerat att aktuellt företag, myndighet eller organisation har begärt in uppgiften.
  • Använd tjänster som ger dig information direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att agera snabbt genom att kontakta aktuellt kreditbolag och stoppa krediten/lånet från att beviljas.
  • Se till att inga obehöriga kommer åt din post.
  • Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till Polisen och till kreditupplysningsföretag.
  • Öppna inte e-post eller länkar som är okända för dig. Risken finns att du får in virus i din dator som till exempel kopierar dina inloggningsuppgifter.
  • Ha ett uppdaterat virusskydd på din dator och mobil.
  • Ladda inte ned nya appar utan att ha kontrollerat om de funnits ett längre tag och fått positiva recensioner och betyg.
  • Kontrollera antal recensioner och betyg innan du laddar ner appar.
  • Var försiktig med var du sparar dina inloggningsuppgifter till olika konton.
  • Använd starka lösenord till dina viktigaste konton.

Säkra dina lösenord

Undvik att personlig information såsom inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Så här säkrar du dina lösenord:

  • Lämna aldrig ut dina lösenord.
  • Använd starka lösenord, gärna en lösenordsfras, med många tecken och stor teckenvariation.
  • Använd om möjligt en lösenordshanterare som hjälper dig skapa och hantera starka lösenord.
  • Använd olika lösenord till olika tjänster, framför allt dina viktigaste tjänster.
  • Använd tvåfaktorinloggning där det går.

Investeringsbedrägeri – skydda dig

Att ekonomiskt investera i något innebär alltid en risk, men att vilseleda någon att investera i till exempel företag, värdepapper, valuta eller råvaror som inte existerar eller saknar värde är brottsligt och kallas investeringsbedrägeri.

Skydda dig mot investeringsbedrägerier

Om en investering verkar för bra för att vara sann, är det nog så – ta reda på fakta och undvik att bli lurad!

Om du blir intresserad av ett erbjudande, se till att:

  • Ta reda på fakta – förstår du tjänsten och verkar erbjudandet rimligt?
  • Var källkritisk på internet, det är lätt att lägga upp en falsk nyhetsartikel.
  • Kontrollera med Finansinspektionen att företaget existerar och har de tillstånd och registreringar som är nödvändiga.
  • Kontrollera att företaget inte finns på Finansinspektionens varningslista.
  • Acceptera aldrig att någon tar kontroll över din dator genom ett fjärrstyrningsprogram.

Om du blivit utsatt

  • Kontakta din bank direkt. Om en transaktion nyss har genomförts kan banken ha möjlighet att stoppa den.
  • Anmäl till polisen.
  • Ta hjälp och stöd av personer i din omgivning. Du kan även kontakta Brottsofferjouren.
  • Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Så här kan investeringsbedrägerier gå till

Ett investeringsbedrägeri börjar ofta med att den som utsätts registrerar sig på en webbplats för att ta del av ett erbjudande som annonserats i sociala medier och på internet. Ofta handlar det om falska nyhetsartiklar om investeringar i Bitcoin eller verktyg för att optimera handel med Bitcoin.

Den som registrerar sig blir snabbt uppringd av en rådgivare som förmår personen att starta ett konto och föra över ett startbelopp på cirka 2500 kr. Det förekommer även att personer blir uppringda av rådgivare som erbjuder investeringsupplägg direkt.

Investeringsbedrägerier kan pågå under lång tid där personen vilseleds att upprepade gånger investera stora belopp. Det finns också exempel där bedragaren förmått offret att installera ett fjärrstyrningsprogram för att visa hur investeringen ska göras. I själva verket tar bedragaren över datorn, gör olovliga överföringar och tar lån i offrets identitet.

Den som utsätts för investeringsbedrägeri kan i vissa fall kontaktas av någon som erbjuder hjälp att få tillbaka sina pengar. Detta är också ett bedrägeri, eftersom den drabbade ombeds att betala en avgift för att få hjälp – utan att hjälpen kommer.

Kortbedrägeri – skydda dig

För att minska risken för kortbedrägeri bör du vara försiktig med att lämna ifrån dig kort eller kortnummer, även när du handlar på internet.

Hantera ditt kort säkert

Tänk på det här för att hantera ditt kort säkert:

  • Använd bankens säkerhetslösning för dina bankkort. Spärra för internetköp och öppna kortet när du vill handla på nätet.
  • Lämna aldrig ut dina koder eller kortuppgifter till någon som efterfrågar dem i e-post, sms, telefon eller på sidorna du handlar.
  • Tillåt inte webbsidan eller appen du handlar genom att spara dina person- och kortuppgifter.
  • Förvara dina kortuppgifter säkert. Behöver du spara dina kortuppgifter kopplat till en smart enhet, använd ett kreditkort eller annat betalkort som inte är kopplat till ditt lönekonto.
  • Har olovliga köp gjorts eller har du förlorat ditt bankkort, kontakta omedelbart din bank, spärra kortet och gör en polisanmälan.
  • Förvara alltid ditt kort i stängd väska eller i stängd ficka.

Chip är säkrare

På våra kort finns både chip och magnetremsa som lagrar information om vårt kort. Chipet är en säkrare informationsbärare än magnetremsan som är enklare att läsa av olovligen.

När du handlar med kort på nätet

Tänk på det här när du handlar med kort på nätet:

  • Handla inte på osäkra webbsidor. Sök omdömen och varningar inför ett köp på en för dig ny sida.
  • Hör med din bank om vilka säkerhetslösningar de har för dina bankkort och se till att de är aktiverade.
  • Behöver du spara dina kortuppgifter till en smart sak använd ett annat betalkort som inte är kopplat till ditt lönekonto.

Var uppmärksam vid uttagsautomaten

Det kan vara svårt att se att en uttagsautomat eller bensinpump är manipulerad. Om automaten ser annorlunda ut eller om knappsatsen eller kortläsaren går att vicka på bör du välja en annan automat.

Om ditt kort fastnar i automaten, kontakta banken omedelbart. Lämna inte platsen. Låt inte heller någon som står bakom dig i kön hjälpa dig med att få ut ett kort som fastnat i automaten. Personen kan på så sätt komma över koden till kortet.

Tänk på att:

  • Skydda din kod. Dölj knappsatsen och fingrarna när du slår in koden.
  • Förvara inte koden till bankomatkortet tillsammans med kortet.
  • Kontrollera vad som sker på dina konton emellanåt. Då har du möjlighet att upptäcka köp eller uttag som du inte har gjort.

Lägenhetsbedrägeri – skydda dig

Den bostadsbrist som råder på många orter utnyttjas av bedragare. Bedrägerier som är kopplade till lägenhetsuthyrning pågår året runt.

Bedrägerierna kan se ut på olika sätt. Ett vanligt tillvägagångssätt är att en lägenhet utannonseras via en webbplats på internet. Ofta har lägenheten en attraktiv adress och en rimlig hyra. Bedragarna kräver vanligen flera månadshyror i förskott eller i deposition.

Falska annonser

Det är viktigt att kontrollera att lägenheten faktiskt existerar. Det finns många exempel på fall där bedragare har kopierat bostadsrättsannonser och gjort om dem till andrahandsannonser.

En lägenhetsinnehavare måste ha tillstånd från fastighetsägaren för att hyra ut sin bostad i anda hand. Det gäller för både hyresrätter och bostadsrätter.

Så skyddar du dig

  • Kontrollera med fastighetsägaren att personen är lägenhetsinnehavare och har tillstånd för andrahandsuthyrning. Var försiktig när uthyraren skickat e-post med länkar till fastighetsägaren. Det finns bedragare som har skapat falska hemsidor med telefonnummer som har gått till en kumpan.
  • Kontrollera motpartens uppgivna namn och sök själv fram telefonnumret. Är det samma uppgifter som i annonsen? Ring upp och kontrollera uppgifterna.
  • Kräv legitimation på uthyraren och ett hyreskontrakt.
  • Betala aldrig i förskott innan du har fått se lägenheten och kontrakt är påskrivet. Att vilja ha förskottsbetalning innan uthyraren träffat dig tyder på bedrägeri, vem vill hyra ut åt någon man inte träffat? Speciellt om det råder bostadsbrist och säljarens marknad.
  • Var vaksam om uthyraren befinner sig utomlands eller inte kan träffas och ändå kräver förskott
  • Betala inte pengar via anonyma betalningstjänster
  • Ta gärna med en vän eller anhörig när en lägenhet visas. Fyra ögon kan lättare genomskåda ett bedrägeri.

Nätfiske, phishing – skydda dig

Var misstänksam om du får e-post eller sms där du exempelvis uppmanas att klicka på en länk och ange dina personliga koder. Följ aldrig sådana instruktioner. Det finns inga seriösa företag eller banker som skulle skicka ett sådant meddelande.

Vid nätfiske, eller phishing, är det vanligt att du uppmanas att klicka på en länk där exempelvis en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen. Den falska länken går till en sida som är identisk eller snarlik med den ursprungliga.

Du kan enkelt tro att det är den rätta webbadressen, men är helt i händerna på bedragare. Du känner dig trygg och är därför inte observant på samma sätt som vid till exempel okända länkar.

Klicka bara på kända länkar

Tänk på att vara försiktig med att klicka på länkar eller ladda ned program som kommer via e-post, sms eller olika typer av forum – särskilt om du inte känner till avsändaren. Om du är osäker på om en fil skulle kunna innehålla virus eller annan skadlig kod bör du avstå från att ladda ner den.

Om du klickar på en okänd länk kan bedragare komma över dina lösenord och på så vis använda din identitet på nätet. Det kan även hända att internetanslutningen slutar att fungera, att datorn drabbas av virus eller att datorn till och med går sönder.

Ta även för vana att logga ut från webbsidor då du har utfört ditt ärende.

Skydda din dator

Se till att din dator är skyddad mot virus och annan skadlig kod genom att installera brandvägg och antivirusprogram – och aktivera automatiska uppdateringar för både operativsystem och programvaror.

Virus eller annan skadlig kod som drabbar din dator kan förstöra information eller ge obehöriga möjligheter att fjärrstyra din dator. Om någon ber dig stänga av säkerhetsfunktioner, för att exempel kunna leverera en tjänst, bör du inte följa den uppmaningen.

Det finns exempel på skadlig programvara som laddas ner till datorn efter ett klick på en länk i webbläsaren, och registrerar det du skriver på din dator. Den skadliga programvaran märks inte för dig som användare. På så vis kommer bedragaren över exempelvis lösenord och kortuppgifter. 

Säkra dina lösenord

Undvik att personlig information såsom inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Så här säkrar du dina lösenord:

  • Lämna aldrig ut dina lösenord.
  • Använd starka lösenord, gärna en lösenordsfras, med många tecken och stor teckenvariation.
  • Använd om möjligt en lösenordshanterare som hjälper dig skapa och hantera starka lösenord.
  • Använd olika lösenord till olika tjänster, framför allt dina viktigaste tjänster.
  • Använd tvåfaktorinloggning där det går.

Näthandel – skydda dig

Har du koll på hur du skyddar dig mot bedrägerier på nätet? Bedragarna är skickliga och det kan vara lätt att bli lurad. Här får du tips på hur du ska göra för att undvika att bli lurad när du köper, säljer eller agerar på annonser på nätet.

Om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeri, gör en polisanmälan och kontakta din bank. 

Bedrägerier vid näthandel – tips och råd

  • Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte handlat med tidigare
  • Var vaksam på erbjudanden som är för bra för att vara sanna, till exempel oanvända märkesvaror till ett betydligt lägre pris än i affären – det kan handla om stöldgods eller falska kopior
  • Var vaksam om motparten stressar dig att slutföra affären
  • Undvik att betala förskott om du handlar av privatpersoner
  • Om möjligt bör du träffa säljaren och få själva varan överlämnad
  • Som säljare ska du inte betala en försäkringsavgift till fraktbolag eller sändebud som påstår sig komma och hämta din vara
  • Att säljaren lämnar ut sitt personnummer eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad
  • Kontrollera så att pengarna går till den person du varit i kontakt med när du betalar med Swish.

Bedrägerier inom näthandel – exempel

Som säljare kan du bli kontaktad av en intresserad köpare som hävdar att du måste skicka varan med ett visst fraktbolag och betala för frakten innan du kan få betalt för varan.

Som köpare kan det hända att du betalar för en vara som du sedan aldrig får.

Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer

Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte handlat med tidigare. Tänk också på att även seriösa företag i värsta fall kan bli av med dina kortuppgifter. Tillåt inte webbsidan eller appen du handlar genom att spara dina person- och kortuppgifter för att underlätta inför nästa köp.

Handla säkrare med ett separat kort

För att handla säkrare på internet kan du använda ett separat kort utan kredit som är knutet till ett annat konto än ditt lönekonto, dit du bara för över summan som du ska handla för. Då minskar du den ekonomiska risken om dina kortuppgifter skulle bli stulna.

Låsbara kort

De flesta av våra bankkort går att spärra för internet- och/eller utlandsköp. Öppning och stängning av korten hanteras via mobilapp eller internetbank. När du ska genomföra ett köp låser du tillfälligt upp ditt kort och stänger det när du handlat färdigt (i vissa fall stängs det automatiskt).

Betalningsförmedlare har högre säkerhet

Om näthandeln använder en betalningsförmedlare som sköter kortbetalningarna åt dem, som till exempel Klarna, Dibs eller Paypal, så har de ofta säkrare lösningar. Det blir därmed svårare för bedragare att komma åt dina kortuppgifter genom ett dataintrång.

Var uppmärksam när du handlar via privatannons

Det blir allt vanligare att handla begagnat via privatannonser på köp- och säljsajter och via sociala medier. Bedragare kan agera både som köpare och säljare.

Oseriösa hantverkare – skydda dig

Ofta åker oseriösa husrenoverare och asfaltsarbetare runt i bostadsområden och letar efter lämpliga fastigheter som är i behov av renovering. De söker ofta upp äldre personer, eftersom dessa ibland har svårt att stå emot påstridiga säljare.

När de ringer på din dörr utger de sig för att vara hantverkare som kan renovera huset, asfaltera uppfarten eller lägga plattor. Oftast kan de börja arbeta omgående.

Överenskommelsen sker alltid muntligt, det skrivs inga avtal och de vill oftast ha kontant förskottsbetalning. Du kan bli erbjuden skjuts till banken för att de ska få sina pengar. När ni kommer till banken följer de inte med in eftersom de vet att det finns övervakningskameror där.

De utför ett billigt men undermåligt arbete eller i värsta fall inget arbete alls.

Så undviker du att bli lurad:

  • Kolla upp referenser på företaget och på utförda arbeten.
  • Kontrollera att företagets telefonnummer går till en abonnent och inte till ett oregistrerat kontantkort.
  • Anlita bara hantverkare med F-skattsedel. Även utländska företagare kan få svensk F-skattsedel. Kontrollera via Bolagsverket och Skatteverket att företaget verkligen existerar.
  • Teckna ett skriftligt avtal över vad hantverkaren ska utföra och vad det ska kosta. Annars kan det vara svårt att vinna en eventuell rättslig tvist.
  • Betala aldrig i förskott, betala först när du är nöjd med arbetet som helhet.
  • Betala inte kontant. Se till att betala till ett företagskonto.

Romansbedrägeri – skydda dig

Att inleda en kärleksrelation med någon i syfte att lura personen på pengar är brottsligt och kallas romansbedrägeri. Romansbedrägerier drabbar både kvinnor och män i alla åldersgrupper.

Kontakt via dejtingsajt eller sociala medier

Romansbedrägerier sker ofta (men inte enbart) via internet. De som anmäler till polisen att de utsatts för romansbedrägeri har ofta blivit kontaktade av bedragaren på en dejtingsajt eller via en vänförfrågan på sociala medier.

Vanliga profiler för bedragaren

Bedragaren utger sig ofta för att vara en engelsktalande man som befinner sig utomlands i tjänsten. Det finns flera varianter på detta: militär i Afghanistan, läkare i Syrien etcetera. Relationen blir snabbt förtrolig och ofta har bedragare och offer kontakt flera gånger per dag.

Varningssignalen – plötsligt behov av pengar

En relation kan pågå under en längre tid innan frågan om pengar kommer upp, men det gör den förr eller senare – och då är det bråttom. I början kan det handla om mindre belopp, men så snart en betalning är gjorde uppstår flera utgifter och ytterligare behov av pengar.

Bedrägeriet kan fortgå i andra former

Efter att relationen tagit slut kan den drabbade i vissa fall kontaktas av någon som erbjuder sig att hjälpa henne/honom att få tillbaka sina pengar. Detta är också ett bedrägeri, eftersom den drabbade ombeds att betala en avgift för att få hjälp – utan att hjälpen kommer.

Om du har blivit utsatt

Om du misstänker att du har blivit utsatt för ett romansbedrägeri rekommenderar vi dig att:

  • Kontakta din bank direkt. Om en transaktion nyss har genomförts kan banken ha möjlighet att stoppa den.
  • Anmäl till polisen.
  • Ta hjälp och stöd av personer i din omgivning. Du kan även kontakta Brottsofferjouren.
  • Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.
Til toppen igjen